Upphovsmännen till Akademikerföretagen är tre förbundsdirektörer: Åke Lindström, DIK, Bengt G Nilsson, Ingenjörsförbundet och Jan-Åke Porsgren, Akademikerförbundet SSR.
En orsak till att bolagen bildades var den begynnande ekonomiska krisen i början av 1990-talet och förbundens behov av att minska sina kostnader. Det var varken ekonomiskt eller politiskt möjligt att höja medlemsavgifterna. Samtidigt växte behoven av utbyggd facklig service. Samarbete över de fackliga förbundsgränserna blev lösningen för att effektivisera verksamheten och öka medlemsnyttan. Redan från början slogs fast att eventuella överskott skulle återföras till ägarförbunden i syfte att skapa fackliga mervärden.
Så här gick det till när Akademikerbolagen skapades:

Åke Lindström och Jan-Åke Porsgren satt i en möteslokal på Skeppsbron i Stockholm och diskuterade om hur de skulle hantera förbundens resekostnader som skenade i takt med att ombudsmannaresande över landet ökade och förtroendevalda fick ett större behov av att ta sig till möten, utbildningar och konferenser. En resebyråtjänsteman som förbunden samarbetade med hade presenterat idén att de skulle kunna bilda en egen resebyrå. Därmed skulle det vara möjligt att kontrollera resekostnaderna och etablera en gemensam resepolicy. På den här tiden levde resebyråerna huvudsakligen på försäljningsprovision från hotell och flygbolag. "Vi fick höra att det krävdes en omsättning på cirka sex miljoner kr för att få ekonomi på en egen resebyråverksamhet. När vi mätte våra egna resekostnader kom vi upp till fem miljoner kr så vi behövde ta in ytterligare ett förbund för att vi skulle kunna starta resebyrån", berättar Åke Lindström. De båda förbundsdirektörerna såg sig omkring i SACO-sfären efter tänkbara samarbetspartners. Närmast till hands låg vännen Bengt G Nilsson som då var förbundsdirektör i Ingenjörsförbundet. Hans förbund kunde bidra med den sista omsättningsmiljonen och Akademikerresor kunde bildas. Samtidigt antog samtliga tre förbundens styrelser likalydande resepolicies. Redan första året sänkte de tre förbunden sina resekostnader med sammantaget 250 000 kr.

Resebyrån utvecklades med åren och fick andra kunder än ägarförbunden. Flera Saco-förbund blev kunder och en tredjedel av kundstocken är företag och personer utanför SACO-kretsen. Men samtidigt drabbades Akademikerresor av branschens omstrukturering. Provisionerna försvann och reseverksamheten blev internetbaserad. "På resebyråns tjugonde år har vi engagerat en konsult som ska se över resebyråns verksamhet och föreslå åtgärder för att vi ska kunna utveckla medlemsvärden under nu rådande förutsättningar", säger Åke Lindström, styrelseordförande i Akademikerresor. Efter bildandet av Akademikerresor började de tre förbundsdirektörerna titta över andra tänkbara områden där verksamheten kunde vinna på förbundsövergripande samarbete och samordning. Akademikerutbildning blev nästa bolag. Tanken var att vi skulle försöka samordna facklig utbildning. Första åren arrangerade bolaget gemensamma utbildningar för förbundsstyrelserna. De ledde bland annat till den positiva effekten att förbundsstyrelserna i ägarförbundet träffades över förbundsgränserna, något som tidigare inte skett och som alla uppskattade mycket, säger Bengt G Nilsson.

Ganska snart startades också Akademikermedia. Även här fanns behov av kostnadssänkningar eftersom förbundstidningarnas produktionskostnader drog i väg och annonsmarknaden var vikande. Tanken var att samordna förbundstidningsproduktionen genom att ha gemensam upphandling av tryckeritjänster, distribution och artikelservice, säger Åke Lindström. I dag när Akademikermedia och Akademikerutbildning slagits ihop i ett gemensamt bolag har också inriktningen förändrats. Nu arbetar företaget med att med hjälp av modern kommunikationsteknik utveckla kreativa produkter för den nya generationen fackförbundsmedlemmar. Ett område som var tilltalande att ge sig på var medlemsförsäkringar. Framför sig såg de tre initiativtagarna försäkringsbranschens oligopolställning.

"Vi upptäckte snart att vi betalade för höga kostnader i förhållande till de risker våra medlemmar tillförde", säger Bengt G Nilsson, i dag styrelseordförande i Akademikerförsäkring. "Så vi startade Akademikerförsäkring och bjöd in förbundsdirektörerna i samtliga SACO-förbund till en informationsträff om våra planer. Farmacevtförbundet anslöt sig. Samtliga ägarförbund hade vid denna tidpunkt sina medlemsförsäkringar i Trygg Hansa och vi började lite försiktigt med att föra över befintliga försäkringar till Akademikerförsäkring som inledningsvis blev en administrativ förmedlare av medlemsförsäkringar inom gruppliv, olycksfall och sakförsäkringar. Vi etablerade också ett majoritetsägt återförsäkringsbolag för att kunna ha total kontroll på det ekonomiska flödet. När Sverige Ingenjörer bildades stärktes kundbasen och vi fick en bättre åldersfördelning och blev ännu mer attraktiv som medpart.

Akademikerförsäkring är i dag en välorganiserad aktör på försäkringsmarknaden. Nya idéer utvecklas och förankras kontinuerligt i förbunden i takt med att sociala skyddsnät försämras och behöver kompletteras med försäkringar. Sjukförsäkringen är ett exempel på det. När vi drog igång bolaget kunde vi inte alls föreställa oss att vi tjugo år senare skulle ha en kundbas på 250 000 medlemmar, med ett försäkringsbolag som utvecklats till en professionell försäkringsförmedlare under Finansinspektionens tillsyn", säger Jan-Åke Porsgren som fram till 2010 var försäkringsbolagets styrelseordförande. Från 2010 är han VD. "I dag har försäkringsbolaget en mycket stabil ekonomi. Eftersom vi inte har något vinstintresse använder vi avkastningen till att stödja intressanta utvecklingsprojekt i förbunden. På det sättet ger bolaget tillbaka till medlemmar och förbund", säger Jan-Åke Porsgren

"På det hela taget har vi haft medlemsnyttan för ögonen. Det har varit med- och motgångar i företagen under den tjugoåriga resen, men sammantaget har det mest varit positivt. Det har verkligen varit en fin resa och det har blivit vida mer än vad vi kunde tänka oss när vi satt i möteslokalen på Skeppsbron 1990 och funderade över våra fem miljoner i resekostnader", säger Åke Lindström "Akademikerförsäkring går en lysande framtid till mötes", säger Bengt G Nilsson. "Samhället klarar inte att finansiera den sociala tryggheten enbart med skatter utan allt talar för att det blir fler och fler försäkringslösningar." Men den lyckade inbrytningen i försäkringsbranschens oligopol lockar också de tre initiativtagarna till att utmana en av de starkaste oligopolmarknaderna i samhället, nämligen bankernas.

"När riksbanken höjer räntan drabbar det löntagarna på kostnadssidan eftersom bankerna inte kompenserar löntagarna med motsvarande höjning på inlåningsräntan. I stället används bankernas räntevinster till att höja deras egna bonusar. Vi börjar tröttna på bankernas agerande nu, säger Bengt G Nilsson. Om vi i stället kan erbjuda förbundens medlemmar högre ränta på inlåning och fördelaktigare utlåning än vad bankerna gör i dag är det givetvis oerhört intressant", säger han. Blir nästa bolag under tjugoåriga Akademikertjänst AB kanske Akademikerbank AB?